Det personliga är politiskt

”Jag skulle vilja skrifva en hel lifshistoria för dig, men om man tänker på sin egen, då har man alla arbetares historia på en gång.” Hjalmar Wång

Arkiv för självmord

Djupa frågor

En sak är säker – den allmänt presenterade bilden av våra liv är mycket förvrängd, gentemot både våra intuitiva uppfattningar och den bild som framträder efter en stunds eftertanke. Vi möter tankar om hur våra liv ser ut eller ska se ut överallt – i kvasipsykologiska tidningar, i filmer och när vi pratar med andra människor. Vi behöver inte heller matas med sånt längre, vi kan repetera utantill vad som utgör lycka och ett framgångsrikt liv. Det finns tydliga gränser för när våra liv är på väg någonstans eller när dom är på väg att stagnera. Det här är inte gamla grejer, det har bara börjat växa fram ur dom gamla bondeidealen. Självklart är dessa begrepp formade av (de sprids ju av) kapitalismen. Dom nya idealen talar om hur vi ska bete oss på jobbet och hemma, och i detta ligger så klart politiska betydelser dolda. Idealen gäller i alla situationer även om dom tar olika intryck och fungerar olika i olika sammanhang. Så långt är allt väl. Dom försöker kontrollera oss, självklart. Men vi gör så klart motstånd genom att försöka förstå hur vår vardag egentligen ser ut, vad som gör oss lyckliga och vad som inte gör det. Problemet är att ett motstånd utan tillräcklig analys bara är ett barns trots och inte ett verkligt motstånd. Läs hela inlägget här »