Det personliga är politiskt
”Jag skulle vilja skrifva en hel lifshistoria för dig, men om man tänker på sin egen, då har man alla arbetares historia på en gång.” Hjalmar WångArkiv för juli, 2007
Demokratisk planekonomi!
Här kommer den utlovade recensionen av ”Arbetarråd och ekonomin i ett självförvaltande samhälle” av Cornelius Castoriadis, India Däck Bokcafé Förlag 2007 – eller snarare en genomgång av det som boken satte i rörelse.
Att jag läste boken samtidigt som jag hade ett mycket slitigt och dåligt sommarjobb gav mej utmärkta möjligheter att se och överväga Castoriadis resonemang. Jag måste säga att boken lämnade mej med en mycket fördjupad förståelse av vad både arbete och arbetarkamp egentligen är. Läs resten av det här inlägget »
Inget är så deprimerande som att vara socialist
Jag har just läst färdigt ”Arbetarråd och ekonomin i ett självförvaltande samhälle” av Castoriadis och är i gång med en stor rescension av boken som kommer publiceras här. Men först känner jag att jag måste kasta av mig ännu ett sjok ångest. Läs resten av det här inlägget »
Bistånd, miljömoral och liberala hippies
Folks bild av samhällsförändringar är absurt orealistiska. Det verkar inte ens vara något att diskutera, hur förändringar går till i ett samhälle. Och när ingen tar tag i något – så tar borgarna tag i det. Dom flesta jag träffar på jobbet, på krogen eller genom vänner har en mycket förvirrad bild, inte minst folk som kallar sig ”vänster”. Jag fruktar att flera generationer kan slösa bort sina krafter på att köpa rättvisemärkt och skriva på namnlistor, när barnen för hundra år sen organiserade sig och gjorde nåt åt sin situation och sakernas tillstånd. Läs resten av det här inlägget »
Ursäkter och åter ursäkter…
Det här inlägget tar upp två viktiga frågor och hur de hänger samman. Inlägget är baserat på erfarenheter i mitt extrajobb (där jag har gott om tid att tänka):
1. Definitionen infrån och utifrån av den politiska arbetarklassen.
2. Metoder som existerar i kultur för att separera oss arbetare från varandra, från att förstå våra liv och göra något åt sakernas tillstånd. Läs resten av det här inlägget »
Håll tätt bakåt!
Nu kommer jag bli präktig, överse med det. Jag vet att jag bara skriver idiotiska pk-saker men det hjälper mig att samla mina tankar och förhoppningsvis era egna.
Något som jag tycker att jag stöter på gång på gång i arbetslivet och i politiska diskussioner är den här fantastiska förmågan att kompromissa med andras villkor till förmån för sina egna. Bittra pensionärer rackar ner på unga och invandrare i sina insändare, tuggumituggande ungar spyr galla över gamla stötar och mobbade arbetskamrater, män kastar skit på kvinnor och så vidare i all oändlighet fram och tillbaka. Fackförbund, föreningar, enskilda och partier vänder sig till vissa grupper och utestänger andra med sina speciella typer av elitism. Läs resten av det här inlägget »
Vad gör du av ditt McLife?
Ibland deppar man ihop, det är inget att göra åt det. Men för mig blir depressionerna ofta till vansinniga uppvisningar i ideologisk fanatism. När livet verkar stagnera rullar kugghjulen igång för mig, går med vansinnig hastighet och tuggar vanligtvis fram nån sorts bindgalet våldsfrossande, desperat och bitter marxistisk filosofi som resultat. Plötsligt ser jag samband överallt – jag jämför varenda fenomen jag ser runt mig mot vartannat, stöter och blöter min uppväxt, min skolgång, min arbetslivserfarenhet, mina förhållanden, mina vänner. Läs resten av det här inlägget »
Tankar om arbetsplatsen
Jag är på min första arbetsdag på sommarjobbet och visas runt på arbetsplatsen. Alla nickar intresserat när cheferna talar och arbetsledarna nätverkar med dom nya anställda. Det pågår i timmar utan att någon verkar visa tecken på ansträngning, och vi vet alla att det i själva verket kommer att pågå hela våra liv – jag önskar jag kunde göra mig beredd på det, men just det faktum att jag vet hur allt det här fungerar gör mig väldigt trött. Det är lite som den uppgivenhet man får när man tränar och vet att man har 30 minuters sparring kvar. Bättre då att ge järnet utan en tanke på hur lång tid det är kvar.
Det hela påminner rätt mycket om situationen på en pinsamt tråkig släktmiddag: det gäller att ha ett robust psyke och god fantasi för att verka intresserad, kreativ, artig och trevlig. Läs resten av det här inlägget »
Klasskampen är arbetarklassens negation
Jag har alltid velat leva ett lugnt och tryggt liv, ett ”normalt” liv. Jag vill i många avseenden bara ha ett jobb, vänner och ett trevligt och välstädat hem. Jag vill framstå som en samhällsmedborgare som respekteras. Men det är ett faktum att jag ofta stöter på droger, psykiska sammanbrott och alkoholism, vilket är vardagsmat för unga och säkert kommer bli allt vanligare. Jag tycker inte det är trivialt, jag tycker verkligen att det är ett problem. Läs resten av det här inlägget »
Du ska inte tro att du är nåt…
Jag såg en reklam för fanta på tv idag. Det var massa folk på ett rullband som åkte igenom en stor maskin där de förvandlades till gråa stela bokstavligt fyrkantiga personer. Men så kastar nån en flaska fanta i maskineriet och så börjar maskinen gå baklänges istället så att rullbandet spottade ut sig diverse partysugna stekarungar och söderbrats med söta kjolar, bak-och-fram-vända kepsar och solglasögon. S.k. ”individer”, alla dom där unika fantastiska kreativa människorna. Läs resten av det här inlägget »
Liten lektion i Turings lag och materialism
OK flickor och pojkar. Här kommer något som är lite svårt och definitivt helt stört men som jag tycker är viktigt att känna till. Det berör så stora delar av verkligheten och lägger grunden för materialism och förståelse av hur världen ser ut. Det handlar om Turings lag och närbesläktade tankar. Om ni inte pallar läsa det så anklagar jag er inte för det, men anklaga inte mig för något. Det här är rätt internt. Läs resten av det här inlägget »
